Framtiden

Är framtiden mörk för Japan, just på grund av den åldrande befolkningen? Jag ser möjligheter i situationen som den åldrande befolkningen skapar och det jag menar är att de kommande problemen och möjligheterna kommer att bero på valen som gjorts innan. Hur väl vi kommer att kunna ta hand om den åldrande befolkningen om några decennier beror på dagens investeringar i människor. Många bara ser problem framför sig i och med en åldrande befolkning så borde man se möjligheter och uppskatta att vi faktiskt lever längre och väldigt många med en god hälsa. Om arbetet inom vårdsektorn kan göras

attraktivare så kan det innebära en möjlighet till att den sneda könsfördelningen inom sektorn blir mer balanserad i framtiden. Överskottet i budgeten bör användas till att investera i den uppväxande generationen samt de unga vuxna som i framtiden kommer att bekosta den ökande andelen äldres vårdräkningar. Investeringarna resulterar i mer kapabla människor vilka tjänar mer och betalar högre

skatt. Att satsa på fler barn och invandrare gör att det kommande trycket på vården

blir mindre. Många ser invandringen som ett problem men att det egentligen är en möjlighet för Japan, en möjlighet att bland annat påverka åldersstrukturen. Den demografiska skiftningen mot högre andel äldre innebär inte bara negativa konsekvenser utan det kan även innebära möjligheter för samhället. De äldre har resurser såsom erfarenhet, kompetens och visdom som samhället kan dra nytta av om de får behålla sin hälsa och lever i en miljö där de tillåts att vara aktiva. 

Alla länder har något som kallas för milleniummål, Japan i detta fallet har även dessa mål. Jag har valt analysera de två viktigaste av Japans milleniummål som dem har i framtiden.

Eliminera skillnaderna mellan andelen pojkar och flickor i grundskolan innan 2005 och i all utbildning år 2015

För att få en bra bakgrundsbild så behövs det en kort genomgång av kvinnans roll i den japanska historien. Japan var länge ett väldigt strikt strukturerat samhälle med tydligt utmärkta könsroller. Status har genom tiderna varit extremt viktigt inte minst för hur en person ska förhålla sig till en annan och tilltala denne. De som hela tiden haft den lägsta statusen är kvinnorna. Det har, traditionellt sett, varit kvinnans roll att sköta hemmet, barnen och andra hushållsnära uppgifter samtidigt som de också har haft som uppgift att sköta ekonomin. Enligt traditionen har de dock inte varit en bidragande faktor till hushållsekonomin vilket istället varit mannens främsta, och kanske enda, uppgift. 

Då är frågan hur ser framtiden ut gällande detta mål? Jag tycker främst att man borde fokusera på att öka jämställdheten och erbjuda kvinnor samma villkor som män. Inte bara för att få fler kvinnor i arbete utan också för att de ska få tryggare anställningar. I den här frågan bör staten ändra sin policy. Idag uppmuntrar man företag att anställa kvinnor och underlätta för kvinnor att kombinera jobb och barnafödande genom att erbjuda stöd och förmåner för sådana företag. Istället bör man lagfästa att lika villkor ska gälla för alla och straffa de företag som inte följer bestämmelserna. Synen på kvinnans roll som mamma och hemmafru är dock fast förankrad hos folket, även hos kvinnor själva. Med andra ord så behövs det en modernisering  i framtiden av det Japanska samhället med deras synd på jämställdhet om dem vill nå deras milleniummål. 

Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling 

Även om den japanska ekonomin fortfarande är en av de största och mest utvecklade i världen så står Japan inför en ökande börda från sin snabbt åldrande befolkning. Den japanska marknaden är i en snabb förvandling till en "silvermarknad" där den överväldigande majoriteten av potentiella kunder är äldre än 50 år. Därför är det väldigt viktigt för att kunna nå detta målet att samarbeta med den globala världen. Svenska företag med intresse mot äldremarknaden bör därför se på Japan med speciellt intresse, och lärdomar finns även för svenska politiker och offentliga beslutsfattare då Sverige står inför liknande utmaningar med den åldrande befolkningen.

Något som kan skapa ett globalt partnerskap mellan Japan och något utvalt land är inom Läkemedel och hälsoprodukter. Kostnaden för läkemedel i Japan beräknas öka med en årlig tillväxt på 3,2 procent under de kommande fem åren och beräknas uppgå till 658,5 mdkr år 2014. Dock kan denna tillväxt hämmas av eventuella prissänkningar. Den japanska läkemedelsmarknaden är den näst största i världen, efter USA och före Kina, och är utan tvekan intressant för ett eventuellt samarbete 
på områden som generiska läkemedel eller bioteknik. Ännu större potential kan finnas inom såsom functional food och hälsokost, med den japanska betoningen på friskvård och förebyggande hälsovård i åtanke.

En annan viktig möjlighet är IT för hälso- och sjukvård. Erfarenheterna från japanska företag och tekniklösningar, kan överföras till Sverige och särskilt intressant för Sverige är lärdomar från införande av elektroniska patientjournaler i Japan. Svenska företag skulle omvänt också kunna använda sig av japansk expertis i att använda IT-teknik för hälsovård, särskilt för äldreomsorgen. Svenska erfarenheter, och ett systemtänkande som ibland saknas i Japan är även av intresse för som export från svenska företag.

Som en direkt inverkan av det åldrande samhället, ger den japanska marknaden en stor möjlighet inom sjukvården, i synnerhet inom hälsovårdutbildning. Med tanke på bristen på arbetskraft i Japan och stränga lagar för invandring, skulle svenska företag eller universitet kunna utveckla specialiserade utbildningsprogram för japanska sjuksköterskor och läkare. Svensk medicinsk utbildning och standarder för att värna äldre människor skulle kunna utgöra en förebild för det japanska systemet.  

Inom varje enskilt område finns en möjlighet för svenska företag att komma in på den japanska marknaden och även ta hem japanska innovationer och teknik. Forskningssamarbeten som leder till allianser för att utveckla produkter eller tjänster riktade till äldre medborgare skulle kunna bildas mellan både universitet och privata företag i Japan och Sverige. Men vad som behövs i framtiden för att detta ska kunna lyckas är att ytterligare utöka befintlig affärsverksamhet, forskningssamarbeten, och utbyte mellan Sverige och Japan är en mer ingående detaljkunskap om den svenska/japanska marknaden, dels ur ett makroperspektiv, men kanske främst ur ett mikroperspektiv med direkta kontakter till företag och institutioner på personnivå. Det krävs helt enkelt att erfarenheter skapas via närvaro på plats och att denna närvaro etableras med ett långsiktigt perspektiv i åtanke.