Lösningar

En rad konsekvenser som en åldrande befolkning skapar har redogjorts för, men vad kan göras för att minska de negativa konsekvenserna?

Öka skattebasen: Åtgärderna bör handla om att öka skattebasen. Detta kan gå till på olika sätt men storleken på den förvärvsarbetande befolkningen och deras inkomster är grundläggande. en kort siktig lösning så handlar det om att öka förvärvsgraden vilket ger effekt väldigt snabbt. Detta kan ske genom att exempelvis förlänga arbetslivet och öka arbetstiden per år. Varför förvärvsgraden bör ökas är för att det är viktigt för att motverka det minskande antalet i arbetsför ålder och den ökande försörjningsbördan. Detta skulle kunna ske genom att exempelvis höja pensionsåldern, just för att i dagens Japan så ligger pensionen på en låg nivå jämfört med hur gamla vi blir i dagens globala värld. Alltså öka arbetskraftsdeltagandet bland grupper som har låg förvärvsfrekvens (unga, äldre, delvis arbetshandikappade) eller att öka medelarbetstiden för grupper som i hög grad. Men det uppstår även en konsekvens med en ökad skatt. En naturlig konsekvens av ett ökat skattetryck är att det blir dyrare att investera i och äga fastigheter. Vilket skulle den lokala/regionala befolkningen med att  Det är därför inte bara sannolikt utan också troligt att utländska investerare vid en skattehöjning skulle dra öronen åt sig och omvärdera sin närvaro på den svenska marknaden. Det skulle i sin tur ge kraftiga återverkningar på fastighetsvärdena. Ett prisfall på 10–15 procent är inte osannolikt, ett prisfall som skulle slå hårt mot stabiliteten i banksektorn. Men följderna stannar inte bara vid att stabiliteten i banksektorn hotas när värdet på panterna sjunker. Det blir också dyrare för kommersiella fastighetsbolag att låna när bankerna ökar sina riskpremier. Det smittar av sig på hela fastighetsbranschen och leder till att investeringar i bostäder blir dyrare. Intresset för att investera i bostadsfastigheter sjunker och nyproduktionen minskar ytterligare.

Migration/Arbetskraftsinvandring: Migration kan förändra befolkningssammansättningen och ge en ökning av andelen människor i yrkesverksam ålder. Detta ger en positiv effekt på ekonomin direkt. För att effekten ska bli positiv så är integrationen av invandrare viktig. För att förändra åldersstrukturen att migration ett bra alternativ. Men då även invandrare blir äldre så måste invandringen vara långvarig för att den på lång sikt ska kunna motverka att andelen äldre ökar. Men det finns även problem av denna lösning. Problemet med denna lösning är att med hjälp av Japans befolkningspyramid som visar att det kommer att behövas mer än en fördubbling av den förväntade invandringen för att åldersstrukturen ska påverkas. Det krävs även att invandrarna faktiskt får arbete. Med andra ord så måste man istället se till utlandet för att hämta arbetskraft till sig. En del av den arbetskraft som saknas är akut och finns inte att tillgå inom Japans gränser. Bland annat saknas i nuläget en stor mängd doktorer och sjuksköterskor, men dessa måste klara nationella examinationer för att få praktisera. Där borde staten göra förändringar i kraven för att lösa den mest akuta bristen. Även vårdpersonal som inte behöver någon utbildning är det en brist på, men att hämta arbetskraft från utlandet kan vara svårt. Det andra problemet som uppstår med denna lösning är att eftersom dem måste ta hand om den större gruppen äldre som inte längre klarar sig själva kräver i de allra flesta fall att man talar japanska. Därför behöver man försöka höja statusen för omvårdnadsyrket eftersom japaners inställning är att de inte vill utföra arbeten som är hårda, smutsiga eller farliga. En hög utbildningsnivå bygger inte bara på den inställningen utan gör också många studerande överkvalificerade. Vad gäller just invandring tror jag också att det skulle vara bra för Japan att få in andra värderingar och synsätt. 

Förbättra utbildningen: En åtgärd på medellång sikt (10-50 år) för att öka skattebasen är att effektivisera utbildningen. På detta sätt kommer produktiviteten i arbetskraften att höjas liksom inkomsterna. Att effektivisera utbildningen genom att den ska genomgås på kortare tid är en investering som ger avkastning så småningom och är positivt på flera plan. Det skulle bland annat motverka att familjebildandet får vänta vilket innebär att många inte hinner skaffa det antal barn de egentligen skulle vilja ha samt motverka att arbetslivet förkortas. Utbildning har alltid varit väldig viktig i Japan, men den är avgiftsbelagd från och med gymnasiet. Det medför en stor kostnad för föräldrar att låta sina barn utbilda sig och det är en av huvudorsakerna till att det är dyrt att skaffa barn i Japan. I och med den ökade mängden gamla som behöver hjälp finns idag ett underskott på arbetskraft inom områden som inte kräver någon högre utbildning. Staten borde försöka minska vikten av utbildning och tillhandahålla kortare utbildningar inom servicesektorn. Dels för att få fram mer arbetskraft och dels för att visa att man inte måste utbilda sig på universitetsnivå för att få ett respektabelt yrke.

Öka antalet barn som föds: Den största och bästa lösningen som jag finner på lång sikt (20-70 år) är att öka födelsetalen. Huvudsaken är att den aktiva delen av befolkningen på lång sikt inte minskar då detta skulle innebära minskad skattebas och att det blir svårare att se till att de äldre får en rimlig välfärd. Investeringar i barn kostar mycket och tar lång tid innan de ger avkastning det är mycket viktigt att försöken att påverka födelsetalen redan nu. Det krävs resurser till familjepolitiken och de personer som tvekar inför att skaffa barn på grund av praktiska eller ekonomiska problem ska det underlättas för. Familjepolitiken som politisk åtgärd handlar om de beslut som ska tas för att främja barnafödande så att samhället kompenserar för kostnaderna som uppstår för att skaffa barn. Det blir hela tiden dyrare att skaffa barn och hur arbetsmarknaden, de sociala trygghetssystemen och bostadsmarknaden är utformade påverkar nivån på barnafödande. Eftersom att det är väldigt dyrt med att skaffa barn i Japan så krävs det statliga reformer. Konkreta exempel på förslag inom familjepolitiken i Japan är ökade resurser gällande: föräldraledighet, barnbidrag och vård av barn vid sjukdom.

Ett tydligt mönster gällande konsekvenserna och åtgärderna på nationell och global nivå är att de flesta handlar om ekonomi. Exempelvis sociala konsekvenser och konsekvenser som handlar om miljön, hamnar i skymundan bakom de ekonomiska. Vad kan då detta bero på? En anledning kan vara att det mesta i vårt samhälle idag kretsar kring ekonomi, samma fokus återfinns gällande den åldrande befolkningen i världen men framför allt i Japan.