Ekonomin försämras: Japans befolkningspyramid(finns på startsidan) visar att majoriteten av Japans befolkning är mellan 65 till 69 år gamla och att antalet Japaner som föds är en väldigt liten del förhållande vis till den äldre befolkning. Detta kommer att innebära negativa ekonomiska konsekvenser eftersom det är så många fler som går i pension än vad det är som fyller upp efter dem. Det blir då färre personer som hamnar i den för ekonomin åtråvärda åldern runt 50 år vilket är åldern då personer vanligtvis når sina högsta inkomster samt några år framåt har skaffat sig huvuddelen av sin förmögenhet. De är högbeskattade och bidrar till tillväxten. En konsekvens av detta blir att skatteintäkterna och skattebasen påverkas negativt och att de offentliga utgifterna inom vissa områden kommer att öka. Detta innebär att det uppstår ett tryck på budgetbalansen. Detta kan förklaras av den ekonomiska livscykeln genom att vi är konsumenter eller producenter, och i vissa perioder i livet är vi mer det ena än det andra. I början och i slutet av livet är konsumtionsbehovet högre än produktionsförmågan medan konsumtionsbehovet är lägre än produktionsförmågan i perioden mitt i livet. Nu befinner sig Japan i åldrandeperioden, och då antalet personer med större konsumtionsbehov än produktionsförmåga ökar innebär det att ett troligt scenario är att den ekonomiska tillväxten sjunker.
Brist på arbetskraft: En annan konsekvens av den åldrande befolkningen blir alltså även arbetskraftsbrist. Denna förväntas komma inom den snaraste framtiden och bero på de låga födelsetalen kring sekelskiftet samt de ökande vårdnadsbehoven hos de äldre. Arbetskraftsbristen är troligast inom vårdsektorn eftersom den äldre befolkningen ökas ständigt samtidigt som den yngre minskas. Det krävs åtgärder redan idag för att inte bristen ska bli kritisk samtidigt som vårdbehovet blir som störst.
Försörjningsbelastningen ökas: Elisabeth Landgren Möller skriver i artikeln Den framtida försörjningsbördan: Törs vi tro på framtiden? I "Statistiska centralbyråns hemsida" att andelen personer i yrkesverksam ålder att minska framöver medan andelen äldre ökar vilket innebär att försörjningsbördan ökar. För de som arbetar blir vård och omsorg en allt tyngre börda vilket beror på att det är de som arbetar som försörjer barn och gamla, direkt eller indirekt genom skatter och avgifter. Pensioner, vård och omsorg är de största offentliga utgifterna för äldre. Problemet är att vård och omsorgen i Japan behöver alltmer arbetskraft på grund av den åldrande befolkningen. Att jobba med ett sådant serviceyrke är, som fallet är här i Sverige, inte förknippat med någon särskild status vilket är något som är mycket viktigare i Japan än i vårat samhälle. Den höga utbildningsnivån som finns i Japan gör dessutom att den minskande, unga och arbetsföra befolkningen för det första inte har någon större lust att ta en anställning inom äldrevården och för det andra är alldeles för kvalificerade för sådana yrken. När man dessutom inte jobbar en särskilt stor del av sitt liv på grund av den låga pensionsåldern, och samtidigt ska försöka hinna med att säkra sin framtid samt bilda familj, har det kommit att bli viktigare att man tjänar bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar